måndag 30 januari 2012

Avslöjande om Proffice och Skolverket

120116
Skolreform. 180 000 ska legitimeras.
Bemanningsföretag avgör lärarnas öde

180 000 lärare ska legitimeras i en av regeringens största
skol­reformer. Men i stället för Skolverket är det bemanningsföretaget
Proffice som i princip beslutar om lärarnas legitimationer. Nu
ifrågasätts rättssäker­heten i besluten.

- Huvudregeln är att det krävs särskilt lagstöd för att kunna lämna
ifrån sig myndighetsutövning. Jag tycker inte att detta är bra, säger
Lena Marcusson, professor i förvaltningsrätt vid Uppsala universitet.

Samarbetet med Proffice har varit känt, men det har inte framgått hur
lite Skolverket är delaktigt i varje enskilt beslutsärende. Det är
oerfarna anställda på Proffice som granskar alla ansökningar,
examensbevis och andra dokument. De gör sedan en bedömning och väljer
bifall eller avslag.

Därefter ska Skolverket, som endast har fem personer som jobbar med
projektet, bara kasta en snabb titt på ansökningarna. I genomsnitt får
det inte ta längre än fyra minuter per ärende om man ska hinna med de
77 000 ansökningar som hittills kommit in och ska vara klara till
sommaren.

Enligt Tommy Lagergren, avdelningschef på Skolverket, är det
tillräckligt.

- Vi har bedömt att det ska räcka med en snabb kontroll, säger han.

Skolverket har dock flera gånger betonat att det kan vara komplicerat
att avgöra vilken behörighet en lärare ska ha. Lärarutbildningen har
förändrats ett flertal gånger genom åren. Examensbevis har utfärdats
av ett stort antal lärosäten och dessutom finns fortbildning och
tilläggskurser med otydligt innehåll.

- Man undrar ju vem som ansvarar för kvaliteten i beredningen av
besluten, säger Lena Marcusson.

Rent juridiskt är upplägget i en gråzon, menar hon. Myndighetsutövning
får normalt inte skötas av ett privat företag men Skolverket har gått
runt detta genom avtal med varje enskild anställd på Proffice.
Formellt har uppdraget därmed inte getts till Proffice som företag.

Allt arbete sker dock i bemanningsföretagets lokaler och enligt en
källa med mycket god insyn har de anställda ingen direkt kontakt med
Skolverket. Dessa är mestadels unga akademiker på sitt första jobb.

De tjänar omkring 21 000 kronor i månaden. Skolverket betalar 3-4
miljoner till Proffice varje månad. I december motsvarade
utbetalningen cirka 78 000 kronor per anställd.

Bemanningsföretaget får därmed ett rejält överskott trots att man
genom den speciella avtalsformen är helt ansvarsfri. I stället är det
varje enskild anställd som är ansvarig för handläggningen - och därmed
skulle kunna åtalas för tjänstefel om något grovt fel begås.

De lärare som DN har talat med tycker att det känns konstigt att
Proffice bär så stor del av ansvaret för handläggningen.

- Om fler hade känt till detta innan allt började hade det förmodligen
varit en större debatt. Jag tycker det verkar konstigt. För egen del
känner jag mig dock inte så orolig. Min behörighet bör vara enkel att
avgöra, säger Tobias Ericson, matte- och fysiklärare med examen från
2005.

Erik
Olsson

FAKTA. Lärarlegitimationer

En ansökan får ta högst fyra minuter att bedöma

Hittills har cirka 77 000 ansökningar om lärarlegitimation inkommit.

Enligt Skolverket ska alla dessa vara klara till den 1 juli då lagen
träder i kraft. Därefter krävs lärarlegitimation för att få
tillsvidareanställas som lärare.

Omfattande IT-pro­blem har dock gjort att bara cirka 1 100
legitimationer hade utfärdats vid årsskiftet.

En enkel beräkning visar att det innebär att de fem anställda på
Skolverket i genomsnitt bara har drygt fyra minuter på sig att titta
på varje enskild ansökan fram till sommaren. Detta förutsätter att de
jobbar helt effektivt 8 timmar om dagen, 23 dagar i månaden.



120117

Skolverkets samarbete med Proffice.
Massiv kritik mot avtal om lärarlegitimation

Skolverkets samarbete med Proffice om lärarlegitimationerna får nu
massiv kritik. Facken kräver utredning och Miljöpartiet förbereder en
KU-anmälan. Samtidigt kan DN avslöja att lärare getts behörighet i
ämnen de varken undervisat i eller utbildat sig i.

I går kunde DN avslöja att Skolverket ingått ett avtal som innebär att
det är personal på bemanningsföretaget Proffice som i princip beslutar
om lärarlegitimationerna. Flera lärare har därefter hört av sig. En av
dem har getts behörighet i hela 14 ämnen - flera av dem helt
felaktigt.

Bland annat anser Proffice och Skolverket att hon har rätt att
undervisa i kemi på högstadienivå - trots att hon är
mellanstadielärare och aldrig har satt sin fot i en kemisal.

Behörighet som musiklärare och i svenska som andraspråk kom också som
en fullständig överraskning.

- Aldrig i min vildaste fantasi trodde jag att jag skulle få
behörighet i 14 ämnen. Det är skrattretande, säger läraren.

Hon vill inte framträda med namn men DN har fått ta del av all
dokumentation kring hennes fall. Båda lärarfacken reagerar kraftigt på
uppgifterna.

- Det är fullständigt oacceptabelt. Vi har kämpat för den här reformen
sedan 1992. På det här sättet riskerar hela legitimationen att
urholkas, säger Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas riksförbund.

Hon uppmanar regeringen att dra i handbromsen och följa upp detta
noggrant. Även Eva-Lis Sirén, ordförande för Lärarförbundet, är mycket
kritisk.

- I slutändan drabbas eleverna. Alla förtjänar en behörig lärare och
detta äventyrar den rätten, säger hon och menar dessutom att man nu
riskerar ett organisatoriskt kaos.

Redan till sommaren träder nämligen lagen i kraft. Efter den 1 juli
krävs legitimation för att byta arbete eller tillsvidareanställas. Vid
årsskiftet hade dock bara cirka 1 100 legitimationer hunnit utfärdas.
Totalt beräknas över 180 000 lärare vara berättigade till
legitimation.

Miljöpartiet meddelar nu att man lämnar in en granskningsanmälan till
konstitutionsutskottet angående Skolverkets avtal med Proffice.

- Vi tycker att det är oansvarigt av regeringen att tillåta ett sådant
trixande med regelverk, säger Jabar Amin (MP), talesman i
utbildningsfrågor.



120120

Lärarlegitimationerna. Nya larm om brister.
"Proffice slimmar allt för att maximera sin vinst"

De anställda på Proffice tävlade om vilket arbetslag som kunde
registrera flest ansökningar om lärarlegitimation. Vinnarna fick extra
lång fredagsfika med kex och ost.
- Jag blev väldigt illa berörd. Det kändes inte alls seriöst, säger
Julio Bünz, 30, före detta handläggare på Proffice.

Efter DN:s avslöjanden om Skolverkets anlitande av bemanningsföretaget
Proffice väljer han nu att träda fram och berätta om stora brister i
hanteringen av lärarnas ansökningar.

Bland annat finns inget system för att katalogisera
ansökningshandlingar. Dokumentskåp har man inte velat kosta på
lokalerna som hyrs på rivningskontrakt. I stället förvaras alla papper
i postbackar på golvet.

Detta ska ha varit anledningen till att arbetslagen skulle hetsas mot
varandra i en tävling.

- Vi var tvungna att registrera snabbt eftersom alla papper utgjorde
en brandrisk enligt arbetsledningen, säger Julio Bünz.

Vidare saknas ett internt mejlsystem eller nätverk.

- Instruktioner om vilken behörighet olika kurser skulle ge ändrades
var och varannan dag. Jag vet att arbetslagen sinsemellan bedömde
kurser olika på grund av brister i kommunikationen, säger Julio Bünz.

Av interna protokoll som DN tagit del framgår även att man kastar
dokument med personuppgifter i de vanliga soporna. Detta trots att det
finns lärare som har skyddad identitet.

Personalen ska ha ifrågasatt hanteringen som enligt Lena Marcusson,
professor i förvaltningsrätt, strider mot lagen.

Alla uppgifter stöds av Malin Hammar, 35, som till helt nyligen var
anställd på Proffice. Ytterligare tre personer har bekräftat
uppgifterna mot löfte om anonymitet. En av dem arbetar fortfarande
kvar.

Samtliga är välutbildade akademiker men beskriver en miljö där det var
mycket svårt att bedriva seriöst myndighetsarbete. Tillgången till
kontorsutrustning var exempelvis kraftigt begränsad.

- De slimmar allt något oerhört för att maximera vinsten, säger Malin
Hammar.

De anställda har heller inte haft tillgång till arbetstelefoner.

Ni kunde alltså inte ringa Skolverket med frågor om handläggningen?

- Nej, vi fick absolut inte ringa Skolverket. Alla frågor skulle gå
via teamledaren som sen pratar med driftschefen som i sin tur pratar
med Skolverket, säger Julio Bünz.

Proffice förnekar via sin pressansvariga Maria Uggla de flesta
uppgifter. Man bekräftar dock att ansökningshandlingar förvaras i
postboxar samt att merparten av de anställda varken har e-post eller
telefon.

Det avtal som slutits gör Skolverket formellt ansvariga för varje
enskild Proffice-anställd. Men något ansvar för arbetsmiljö eller att
de tjänar cirka 9 000 mindre än ingångslönen på Skolverket, vill man
inte ta.

- Nej, det är ju en sak mellan dem och Proffice, säger Tommy
Lagergren, avdelningschef på Skolverket.



120121

Lärarlegitimationer.
En godkänns varannan minut

Skolverket tar avstånd från Proffices tävling i registrering av
lärarlegitimationer. Men DN kan avslöja att myndighetens egna
anställda går ännu snabbare fram. På en arbetsdag har en enda person
utfärdat över 200 legitimationer - nästan en legitimation varannan
minut.

Efter DN:s avslöjanden om samarbetet mellan Skolverket och
bemanningsföretaget Proffice har generaldirektör Anna Ekström vid
upprepade tillfällen betonat att Skolverkets egna anställda fattar
alla beslut. Av de utdrag över legitimationsbeslut som DN har begärt
ut från Skolverket framgår att detta görs ännu snabbare än vad som
tidigare framgått. I ett fall står en anställd som beslutsfattare i
hela 220 ärenden på en dag.

Enligt data över inpasseringen i Skolverkets lokaler var personen
aldrig på sin arbetsplats på det aktuella datumet men enligt verkets
personalavdelning arbetade han hemifrån.

Utslaget på åtta timmar hann den anställde med nästan ett beslut
varannan minut. Det betyder i så fall att Skolverkets personal går
ännu snabbare fram än de anställda hos Proffice gjorde i tävlingen om
ost och kex på fredagsfikat.

Enligt Julio Bünz, som i DN berättat om omfattande brister i
arbetsmiljön på Proffice, kunde han som snabbast hantera en ansökan på
sju åtta minuter i samband med regi­streringstävlingen.

Generaldirektör Anna Ekström tar avstånd från all form av tävling i
samband med hanteringen av lärarlegitimationerna och är tydlig med att
Skolverket ska utreda saken. Att myndighetens egna anställda avverkar
över 200 ansökningar på en dag har hon dock inga synpunkter på.

- Det är för mig självklart att varje beslut ska få den tid det
kräver, säger Anna Ekström.

Men du har betonat att ni inte bara beslutar , ni granskar även alla
ärenden . Hinner man verkligen det på två minuter?

- Jag kan inte gå in precis på hur handläggningen har ägt rum. Jag kan
bara garantera att vi handlägger och beslutar med den kvalitet som
behövs i varje enskilt ärende.

Huruvida de uppgifter som framkommit om bristerna i Proffices
hantering av lärarnas legitimationsansökningar nu påverkar Skolverkets
samarbete med företaget vill Anna Ekström inte säga något om.

Projektet med lärarlegitimationerna drogs i gång förra sommaren. Bland
annat omfattande krångel med det specialdesignade IT-systemet har dock
gjort att man vid årsskiftet bara hade utfärdat cirka 1 100
legitimationer av de cirka 77 000 ansökningar inkommit.

Har reformen stressats fram?

- Detta är en mycket stor och komplicerad reform. Jag kan bara
konstatera att riksdag och regering angett de här tidsramarna och det
är vad vi har att förhålla oss till.


Kommentar:
Avslöjandena fick stort genomslag i andra medier. Bland annat Rapport och Aktuellt i SVT, Text-TV  samt SR:s Alltid Nyheter.



Granskning, betyg kontra nationella proven, DN, 28/11 och 29/11

Nossebro skola i Västergötland har hyllats
som en mirakelskola. På tre år gick elevernas
medelbetyg från botten till absoluta toppen.
Men när DN granskar de nationella proven
visar det sig att eleverna knappt når genomsnittliga resultat.

När Skolverkets betygsstatistik
från 2010 presenterades för snart
ett år sedan exploderade intresset
för Nossebro. Alla ville lära sig om
supermetoderna som antogs ligga
bakom den enorma betygsutvecklingen.
Totalt har 220 av Sveriges 290
kommuner sedan dess varit i kontakt
med Nossebro. Stora skattepengar
har med andra ord rullat på
vallfärderna till den lilla orten en
dryg timmes bilfärd från Göteborg.
Såväl Skolinspektionen som
Skolverket har hyllat skolan och
ett flertal tidningar har skrivit om
den med rubriker som ”Här får alla
toppbetyg” och ”Skolan när den är
som allra bäst”.
Inte i något reportage nämns
dock orden nationella prov.
Vad man har bortsett från är bland
annat att fler än varannan elev på
Nossebro skola fick högre slutbetyg
i matte än vad eleven hade presterat
på nationella provet 2010. Detta
trots att ämnesprovet i matematik
görs bara några veckor innan betygen
ska sättas.
– Matten är vi inte stolta över, erkänner rektor Tina Hededal Ljungsberg
utan omsvep när DN konfronterar
henne med siffrorna.
Enligt henne beror detta helt på
en matematiklärare som satte för
höga betyg och det ska inte återupprepas.
Men det är inte bara i matte som
Nossebro delar ut en stor andel
betyg som överstiger elevernas prestationer
på nationella proven. Det
sker även i engelska och svenska.
Faktum är att Nossebro över lag
når högst medelmåttiga resultat på
de nationella proven. 2010 fick till
exempel var sjätte niondeklassare
i Nossebro inte godkänt på ämnesprovet
i matematik. 13,9 procent
fick inte godkänt i svensk läsförståelse.
Hur förklarar ni detta när ni samtidigt har Sveriges tredje högsta
medelbetyg?
– Jag förstår att det kan verka konstigt. Men för en elev som man
fått in korrekta uppgifter från hela
vägen och som visat att den kan så
är ju det precis lika värdefullt som
ett nationellt prov, säger rektor Johanna
Lundén.
Skolans inställning till värdet av
de nationella proven verkar också
ha förändrats radikalt just 2010.
Detta år ökar nämligen andelen
överbetyg jämfört med nationella
proven plötsligt mycket kraftigt.
2010 var samtidigt året då Essungas
kommunpolitiker hade satt
upp ett mycket ambitiöst mål. Alla
elever på Nossebro skola skulle då
ha minst godkänt i alla ämnen.
2007 hade skolan nämligen visat
sig ha sämst medelbetyg i hela Sverige.
En revanschlysten personal
fick då politikerna med sig och man
beslutade att ingen skulle skuldbeläggas.
Med positivt tänkande skulle
Nossebro vända allt och bli bäst
i Sverige.
Lärarna började direkt hårdplugga
specialpedagogisk litteratur och
i ett slag slopade man alla smågrupper
för dem med särskilda behov. I
stället satsade man på fler lärare i
alla klassrum.
Kommunen tillförde inte en krona
extra, ändå nådde Nossebro målet
– med råge dessutom.
Detta är extra sensationellt då
Essunga kommun inte har de bästa
förutsättningar. Utbildningsnivån
är låg och andelen elever med särskilda
behov är ovanligt hög.
Bosse Svensson, skolchef i Essunga
kommun, säger att han blev
mycket förvånad över att man
plötsligt nådde målet som han betraktat
som närmast orimligt. Efter
en stunds samtal erkänner han
också:
– 2010 var nästan för bra om man
ska vara ärlig. Det blev lite fel i en
del betyg.
Varför blev det så?
– Jag vet inte. Det blir kanske en
medveten eller omedveten press
att sätta ett betyg som är bättre
än vad man skulle göra. Vi har ju
haft en framgångssaga, som lärare
kanske man inte vill bidra till att vi
minskar i betygspoäng, säger Bosse
Svensson.
Han menar dock att de felsatta
betygen inte hade påverkat medelbetyget
särskilt mycket. Och på
Essungas hemsida står det fortfarande
att kommunens skola är bäst i Sverige.


Olika hur nationella prov värderas
Skillnaderna i svenska skolors
värdering av de nationella
proven är mycket stor. Många
struntar i elevernas provresultat
trots att de ska vara vägledande
för likvärdiga betyg i hela landet.
Andra håller sig till dem helt
och hållet.
DN har granskat betygsstatistik
och resultat på de nationella proven
från över 1 300 skolor. Den visar att
Nossebro skola är långtifrån ensam
om medelbetyg som vida överstiger
resultaten på nationella proven.
En skola som sticker ut i DN:s
granskning är Nilaskolan i Malå
kommun. 2010 gav skolans lärare
procent av eleverna högre betyg
jämfört med vad de presterade på
ämnesprovet i matematik – för engelska
är siffran 32 procent och för
svenska 43 procent.
Erik Lindblom, nytillträdd rektor
Nilaskolan, säger att han inte har
någon bra förklaring till detta:
– Jag kände faktiskt inte till det
men spontant låter det ju inte som
speciellt smickrande siffror. Självklart
måste vi följa upp det här.
Cirka 90 svenska skolor ger minst
varannan elev överbetyg i matte
jämfört med nationella proven.
Därefter är det fallande skala ned
till ett mindre antal skolor vars betyg
helt överensstämmer med resultaten
på ämnesproven.
Bland skolorna som ger högst
betyg jämfört med nationella proven
finns ungefär lika många kommunala
skolor som friskolor, men
friskolorna får ändå anses kraftigt
överrepresenterade eftersom de
totalt sett är betydligt färre.
När det gäller gymnasieskolorna
Skolverkets statistik inte komplett
men 2008 gjordes en studie
som omfattade omkring 10 000
gymnasieelever. Mönstret var precis
detsamma som i grundskolan.
det verkligen rimligt att en skola
som ger 8 av 10 elever överbetyg
jämfört med nationella proven förhåller sig likvärdigt till skollagens
betygskriterier som en skola där
ingen elev får överbetyg?
– Rent instinktivt känns det förstås
jättekonstigt. Samtidigt finns
det många faktorer som ska vägas
in, säger Elisabeth Porath Sjöö, utredare
på Skolinspektionen.
Formellt kan i dag ingen klandra
skola för att sätta höga betyg
trots medelmåttiga eller rentav dåliga
resultat på nationella proven. I
Sverige, till skillnad från exempelvis
Storbritannien och Finland, har
centrala proven inte högre status
än vilket annat prov som helst.
Vad är då poängen med nationella
prov?
– Det är ju att de ska vara en indikator
på var nivån bör ligga någonstans,
ett verktyg för likvärdighet,
säger Elisabeth Porath Sjöö, utredare
på Skolinspektionen.
Erik Olsson

Uppföljning:
Skolinspektionens kritik stoppade inte överbetyg
Skolinspektionen kritiserade
Nossebro skola för att sätta
för höga betyg redan 2009.
Ändå gick skolan i rakt motsatt
riktning och delade ut ännu er
överbetyg året därpå. I matematik
blev andelen nästan dubbelt
så stor och i svenska tredubblades
den.

Nossebro skola i Essunga kommun,
Västergötland har hyllats för
att ha gått från botten till absoluta
toppen i betygsstatistiken på bara
tre år. I går avslöjade dock DN att
skolan sätter betyg som kraftigt
överstiger elevernas resultat på nationella
proven.
Ulla-Britt Norin, undervisningsråd på Skolinspektionen, var ansvarig
för tillsynen av Nossebro skola
som gjordes i maj förra året. I sin
rapport riktade hon kritik mot att
betygen inte sattes ”enligt grundskoleförordningens
krav”. Allvarlig
kritik kan tyckas, men samtidigt
hyllade hon skolan för dess enorma
utveckling.
– Jag hade inte tillgång till statistiken
från 2010 då och 2009 var
skillnaden inte hårresande stor.
Där emot tyckte jag att det var en
brist att man inte hade någon analys
kring varför betygen var betydligt
högre än nationella proven,
säger Ulla-Britt Norin och förklarar
att hon ålade skolan att skicka in en
skriftlig förklaring till detta.
– Jag ck en sådan och godkände
det svaret, säger Ulla-Britt Norin.
Hon tycker det är trist att Nossebro
sedan struntade i kritiken och i stället
satte ännu � er överbetyg. Men
någon ny inspektion med anledning
av detta och att skolchefen i
DN:s artikel erkänner att man satte
för höga betyg är inte aktuellt enligt
henne.
– Nej, vi har en regelbunden
tillsyn som vi kommer följa, säger
hon och står fast vid att Nossebro
bland det bästa hon har sett som
skolinspektör.
– Man har fått eleverna med på
tåget. Till och med bland pojkarna
har det blivit positivt att anstränga
sig i skolan och sådant ser jag inte
på särskilt många ställen.
Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas
riksförbund, är inte lika imponerad.
– Jag har ju också tagit del av
Essungas framgångssaga och blev
mycket förvånad när jag läste detta,
säger hon och menar att det är
djupt olyckligt att betygsättningen
visat sig vara så här rättsosäker på
många skolor i landet. Vad som
krävs nu är tydligare betygskriterier
menar hon.
– Dessutom förordar vi en högre
grad av central rättning av de nationella
proven, eller åtminstone att
man låter lärare på andra skolor rätta
proven, säger hon och förklarar
att det skulle höja ämnesprovens
status och göra dem till tydligare
vägledare för vilka kunskaper som
krävs för respektive betygssteg.
– Det är farligt om det nns en
övertro på quick x inom skolan.
Det gäller i stället att respektera
att kunskap är något som tar tid att
bygga upp.


Skolan. Nya regler ska hejda överbetyg

Tydligare regler för de nationella
proven och hårdare tag mot
skolor som sätter överbetyg.
Det är utbildningsminister Jan
Björklunds (FP) åtgärder för att
komma till rätta med orättvisa
betyg.
– Inte tillräckligt, menar Mikael
Damberg, Socialdemokraternas
talesman i skolfrågor.

Enligt Jan Björklund är det tydligt
att det i dag finns en omfattande betygsinflation. Regeringens åtgärder,
som utbildningsministern presenterade
på onsdagen, går ut på att
öka kontrollen:
• Skolinspektionen ska bli hårdare
mot skolor som sätter en stor
andel betyg som överstiger resultaten
på nationella proven.
• Dessutom ska man fortsätta att
varje år kontrollrätta 30 000 nationella
prov och slå ner tuffare på de
skolor där lärarna ”rättar snällt”
mot de egna eleverna.
• Reglerna för hur de nationella
proven ska genomföras skärps också. Enligt Jan Björklund har somliga
skolor låtit eleverna använda datorer och smarta telefoner på proven.
– På vissa håll har lärarna också
haft tillgång till proven långt i förväg
och kunnat rikta in undervisningen
för att eleverna ska klara sig
bättre. Så ska det inte heller vara,
säger Jan Björklund. Från och med
nu ska proven göras exakt samtidigt
över hela Sverige.
Mikael Damberg (S) menar att regeringen
underskattat hur marknadskrafterna
gör att mycket finns
att tjäna för skolor som pressar upp
betygen. Han välkomnar regeringens
åtgärder men tycker att det
krävs mer.
Bland annat bör lärare inte rätta
sina egna elevers nationella prov, i
stället skulle skolorna kunna byta
prov med varandra.
– Sedan borde det byggas en
karriärväg för lärare som vill specialisera
sig på bedömning och betygssättning
och som skulle kunna
stödja sina kolleger, säger Mikael
Damberg.
För att alla lärare ska ha samma
möjlighet att slå larm om de upplever
press att sätta överbetyg kan
han tänka sig meddelarskydd även
för dem som arbetar på privata skolor.


Finansrysaren, DN 5/8 -11

600 miljarder kronor upp i rök senaste veckan.

Stockholmsbörsen rasade med hela 4,6 procent
på torsdagen. Det var nionde dagen i rad med
fallande kurser och sedan i måndags har värden
på 600 miljarder gått upp i rök. I USA fortsatte
rysaren med kraftiga minus.

– I DET HÄR LÄGET bryr sig inte marknaden
om rapportresultat. Man
försöker titta runt hörnet och just
nu verkar man kollektivt gissa att
det kommer att gå nedåt i ekonomin,
säger Mattias Gredmark, aktiestrateg
på SEB.
Förklaringen till oron ligger i hur
det ser ut i Sydeuropa och USA. Vid
fl era tillfällen de senaste dagarna
har börsen satt av nedåt i direkt
samband med att svag konjunkturstatistik
presenterats i USA. Flera
bedömare menar dock att siffrorna
inte varit så katastrofala att de motiverar
så här starka reaktioner.
I Sydeuropa har krisen nu centrerats
kring Italien och Spanien
där räntorna stigit kraftigt den
senaste tiden.
Under torsdagskvällen fortsatte
kursfallen på börserna i USA. Nasdaq sjönk med 5,1 procent och Dow
Jones med 4,3 procent
– Jag har sagt att så länge det inte
faller mer än 20 procent från topp
till botten så kan det snabbt vända
uppåt igen. Men nu dansar vi på
den gränsen. Det är ett extremt
svårbedömt läge, säger finansanalytikern
Peter Malmqvist.

BÖRSÅRET 2011 började ett par procent
upp i januari, sjönk sedan
fram till början av våren och vände
då åter upp till ett par procent plus.
Men därefter har det varit rejäl
nedförsbacke.
De aktier som gått sämst bland
storbolagen återfi nns framför allt
inom verkstads-
och skogbranschen.
Båda är
välkänt konjunkturkänsliga.
– Skillnaden är
att verkstadsbolagen i princip ännu
inte har visat några
svagheter men
faller ändå. Resultaten och även orderingången har i
kvartalsrapporterna varit bra och
företagsledningarna har uttryckt
sig positiva om framtiden. Skogsbolagen
däremot har stått för ett
fl ertal besvikelser resultatmässigt,
säger Mattias Gredmark.

DET SOM TALAR emot en riktig störtdykning
på börsen är att bolagen
är lågt värderade. De så kallade
P/E-talen som jämför bolagens
vinst med dess aktiekurs är generellt
låga. Ett normalvärde ligger
i de fl esta fall runt 15–16 men just
nu ligger fl ertalet bolag på Stockholmsbörsen
under 10.
Boliden som gått dåligt på börsen
i år har exempelvis P/E-tal på
cirka 7. Autoliv som hör till dem
som tappat mest den sista månaden
ligger på 8,5 och Trelleborg
som tappat cirka 14,2 procent under
samma tid ligger också på ett
P/E-tal strax under 10.
De bolag som betecknas som defensiva
och brukar klara sig bäst
på sjunkande börser är teleoperatörer,
läkemedel och hälsovård
samt kraftbolag. Det är branscher
där konsumenterna har svårt att
snåla även i dåliga tider.
– Axfood har också klarat sig bra
i nedgången. Livsmedel brukar stå
sig bra, säger Mattias Gredmark.
ERIK OLSSON