Granskning, Dålig jämställdhet i Nybro, Barometern 2008-07-20

Dålig jämställdhet i Nybro kommun

Bland de tio bäst betalda cheferna i Nybro kommun finns bara två kvinnor. Det visar Barometerns granskning av jämställdheten i kommunen.

I kommunadministrationen är kvinnorna i majoritet. Men trots det är nästan alla kommunens toppchefer på tjänstemannasidan män. Bara IT-chefen Sirpa Koponen och ekonomichefen Anette Arbman har lyckats slå sig in på plats nummer åtta respektive tio på listan över kommunens mest välbetalda positioner.
Och det ser inte bättre ut inom politiken. Bara två av kommunens nämnder har kvinnliga ordföranden och ingen av styrelserna i de kommunala bolagen. Men mansdominansen gäller inte bara ordförandeposterna utan styrelser och nämnder överlag.
Till exempel är bara fyra av Markus Lunds (s) tolv arbetskamrater i kommunen viktigaste arbetsgrupp, kommunstyrelsen, kvinnor. Och inom de traditionellt maskulina verksamhetsområden är den manliga dominansen ännu tydligare. Tekniska nämnden har till exempel bara två kvinnliga ledamöter på sammanlagt elva platser.
I Nybro elnät är bara två av åtta politiska ledamöter kvinnor och i Nybro energi är det ännu sämre, bara en kvinnlig ledamot på sammanlagt sju platser.
Och detta trots att nybroborna själva har röstat fram en nästan jämställd skara representanter i fullmäktige där det sitter kvinnor på 22 av 48 tillsatta platser.

"Många kvinnor vågar inte ta ansvaret på de viktiga posterna"

Det är är svårt att rekrytera kvinnor till de viktiga politiska uppdragen. Det hävdar bland annat Inger Rydbrink, partistyrelseordförande i socialdemokraterna i Nybro.

Det är de lokala partistyrelserna som bestämmer vilka politiker som ska nomineras till styrelseposterna i nämnder och kommunala bolag. Och som styrande parti är socialdemokraterna ansvariga för att det sitter män på alla utom två av ordförandeposterna i kommunens - trots att man har kvinnlig majoritet i sin fullmäktigegrupp.
Det saknas alltså inte kvinnliga politiker men de viktiga positionerna går ändå oftast till män, varför?
- Många kvinnor vågar inte ta ansvaret på de viktiga posterna, säger Inger Rydbrink och menar att det till stor del beror på att de ofta tar mer ansvar för hem och familj.
- Det känns så när man försöker tillsätta posterna i alla fall. Då hör man de där resonemangen att "jag har både detta och detta och jag har inte tid", säger Inger Rydbrink.
Hon tror också att mycket handlar om gamla strukturer där män väljer män och påpekar att det är typiskt att de nämnder som faktiskt ha en kvinnlig majoritet är just inom områden som anses "mjuka" och kvinnliga.
Men att kvotera in kvinnor till en jämställd nivå tror Inger Rydbrink inte på. Positiv särbehandling, vilket betyder att kvinnor går före om flera sökande har likartade meriter, är ett bättre alternativ menar hon.
Varken centerns kretsstyrelseordförande Kenneth Petersson eller moderaternas gruppledare Jan Enarsson tycker heller att kvotering är en bra idé.
- Nej, det måste handla om intresse och kunskaper, säger Jan Enarsson och tror att enda lösningen är att försöka att informera mer för att öka intresset för politik.
Är problemet att rekrytera kvinnor till styrelserna något som ni diskuterar mycket inom partiet?
- Nej, det kan jag väl inte säga att det är, säger Jan Enarsson.


Markus Lund ser den bristande jämställdheten som ett problem

Rekryteringen till kommunens chefspositioner sköts av politikerna. Kommunstyrelsen är arbetsgivare och bär ansvaret för bristerna i jämställdheten bland tjänstemännen.
Och kommunstyrelsens ordförande Markus Lund (s) erkänner att snedfördelningen i kommunen är ett problem.
- Det är viktigt att ha en balans mellan kvinnor och män. Jag tror att alla ojämställda arbetsplatser påverkas negativt, säger MArkus Lund.
Han menar dock att jämställdhetsarbetet fortfarande till stor del handlar om att börja på gräsrotsnivå i hela samhället. Till exempel med att få in fler tjejer inom klassiskt mandominerade yrkesområden och vice versa.
- Med en större blandning på arbetsmarknaden skulle även kommunpersonalen mer jämställd, tror Markus Lund.
Han hävdar att könsperspektivet är något som alltid finns med i samband med rekryteringar inom kommunen och att det ständigt arbetas med att bättra på jämställdheten. Ett exempel som han vill lyfta fram är det interna ledarutvecklingsprogram som pågår i kommunen.
- Det är en slags plantskola för framtidens kommunala chefer skulle man kunna säga, och där har vi faktiskt haft fler kvinnor än män det senaste året. Förhoppningsvis ska det leda till fler kvinnliga chefer i framtiden, säger Markus Lund.

FAKTA: De tjänar mest i Nybro kommun
1. Nils-Erik Gustafsson, kommunchef, 54 500 kronor/månad
2. Jan Lagerqvist, skolchef, 50 000 kronor/månad
3. Bengt-Eve Petersson, teknisk chef, 45 600 kronor/månad
4. Göran Andersson, inköpssamordnare, 45 375 kronor/månad
5. Stig-Roland Fagergård, socialchef, 44 300 kronor/månad
6. Kristian Lundh, t.f. omsorgschef, 44 300 kronor/månad
7. Mats Arnér, administrativ chef, 43 300 kronor/månad
8. Sirpa Koponen, IT-chef, 43 000 kronor/månad
9. Stefan Björn, samhällsbyggnadschef, 42 800 kronor/månad
10. Anette Arbman, ekonomichef, 41 500 kronor/månad